Do you go to the dungeon?

Esems dagbok

Dag 293

Kära dagbok, du kommer aldrig tro vad som hände mig idag. De hela började med en lungn promenad genom öknen när det helt plötsligt i fjärran dök up en gigantisk man med skägg som gormade. Som tur var så var det inte långt till en oas med träd där jag kunde gömma mig från galningen.
Precis när jag trodde att kusten var klar att fortsätta min vandring söder ut så dyker en Kor-prästinna genom dörren och utanför hör jag hur galningen med skägget börjar svinga på en gigantisk klocka.
utanför så började en grupp med Saluker strida mot jätten och en av dem blev träffad av klockan och gick i tusentals bitar. Vilken ond gud måste inte den klockan komma ifrån.
Efter som prästinnan redan verkar ha röjt mitt gömställe så beslutar jag mig för att hjälpa till mot jätten. De visade sig att jätten hade get sig på någon större än honnom själv då en Saluk tillslut lyckades få jätten på fall.

Salukena visade sig vara ett gäng med Matruder som var på väg åt samma håll, dock så verkar den dära Matruden som besegrade jätten vara besatt av en ond demon eller liknande.
Han tuggade och åt några konstiga löv, som om han var en kamel. Under natten så började han försöka smutskasta Kors namn framför prästinan. Då såg jag kanske det konstigaste I hela mitt liv, en Kor undersåte som gick emot sedernas källa och började veva med sin klubba av allt vad hon var värd.
För att kunna få lite sömn så behövde jag tappa av lite av livets goda för att få tyst på spektaklet.

Dag 294

Dagen kunde ju varit bättre, jag gjorde något som jag aldrig trode någon laglydig person som jag skulle göra i sitt liv. JAG betalade skatt för något som jag inte ens visste det var skatt för. Safaq har tydligen gått och blivit helt laglös när de tvingar personer som inte ens är bosatta där att betala skatt för ett besök.
Allt var även under sultanen av Jumlat, den vanhelgade och oheligaste av dem alla. Troligen så är sultanen släkt med den konstiga sniglen som styrde i Safaq.

För att slippa allt problem med skatt och sådant konstigt så gav jag mig av med de andra Matruderna, och Kor prästinan som var orsaken till allt detta konstiga hade get sig av utan att ens säga ett ord.
En mäktig mekaniker ville att någon skulle undersöka en lite ö som utbyte mot att låna ut ett skepp som heter Skymningsfärden(Kilbåten Twilight Wanderer) och dumma som vi var så accepterade vi detta bara för att slippa skatta ihjäl oss.

Dag 295 Part 1

Framme vid ön så visar det sig vara en nergång till jordens under. Du kommer aldrig tro detta men en hel by finns här nere i djupet på Blackclaw Island, en pytteliten ö utanför Jumlat med många hemligheter verkar det som.
Troligen är det här ifrån den oheliga sultanen av Jumlat fått sina krafter från.

Dag 295 Part 2

Handelsskeppet som vi mötte vid piren till ön viade sig ha lite information om färden ner och hade en del nytta av löven som vi hade till övers. Under färden ner så kom en krokodil som blivit galen av en svampsjukdom. Irrskägget fick tyvärr första parkett för att känna på problemet med andedräkten som sjukdomen hade orsakat.

Dag 296

Mörker, mörker och mer mörker. Gångar, gångar och mer gångar. Vad är vi egentligen påväg? Jag måste nog hålla noga koll så Matruderna äter maten, för om de slutar så är detta det perfekta stället som man skulle kunna försvinna på.

Dag 297

Vad är det med dessa gångar, tar de aldrig slut? Var är vi igentligen? Kommer jag någonsin få se solen igen? Får hoppas att det finns något på slutet av denna väg så vi inte bara blev lurade och strandsatta på denna ön.

Dag 298 Part 1

Äntligen framme vid en by, som konstigt nog är byggd på ruinerna av en gamal stad. Vad är det som har hänt här? Byinvånarna verkar ialla fall ganska snälla, dock har de stora problem med ett torn som skiner lila. Snacka om bra saker Matruden hade fått tag på, kanske om jag studerar honom närmare så kan jag lära mig hur man blir en mästertjuv

Dag 298 part 2

Väl vid tornet så började allt klarna, havets brödraskap hade kallblodigt mördat Bronslejonens äventyrare i sin mordiska syn och gjort dem till levande odöda. I källaren av tornet befann sig prästinnan av Bronslejonens äventyrare i full färd med att befria Selans altare från korruptionen men blev galen av vad som gjorts där. Även odöda av havets brödraskapet låg på lur i delar av tornet, men till slut så lyckades vi förhöra en av förövarna som blivit ett spöke av all sin ondska. Han berättade en historia om platsen under dess 600 år av storhet till förfall. Om man tolkade allt så var det ungefär detta som hade hänt:

Ruinstaden är egentligen en megastad byggd av de goda flammans gille för att främja myllrets hav för över 600 år sedan. Men en onska beföll staden då havets brödrarskap tog över och desekrerade staden. Guden Selan lyckades dock lysa upp staden i 150 år med sitt ljus så brödraskapet inte kunde göra allt för mycket skada innan staden föll till Grendels klor. För ett par dagar sedan hade Grendels makt äntligen överkommit Selans krafter och använt dessa till att istället för ett kallt ljus så skickade den ut detta konstiga lila ljus.

Detta torn hade även andra hemligheter så som en skråpuk som fortfarande höll vakt även efter allt som hänt, men även källaren hade en hemlig ingång. Vad som hände här näst var något jag aldrig kunna tänkt mig, bakom den hemliga gångens dörr så hade råttor blivit muterade och var nästan lika stora som en halvlängdsman. En av dem hade även mage att försöka bita mig, tänk om den hade slemmat ner mig och förstört min päls. Var skulle man då hitta ett bra ställe att bada för att göra sig ren igen?

Dag 298 Part 3

Djupgrävarnas enklav hade fler problem än bara ett torn visade det sig, de hade nämligen nyligen varit ett ras som öppnat upp en ny gång till ett heligt temple.
Rykten var att det varit djupalver som tillbett en av mörkrets heliga gudar vid templet men ingen i mannaminne har någonsin sett någon sådan alv.
Tydligen har de även stora problem med två olika rövargäng i trakten som verkar bo i varsitt av de gamla tornen från förr.
Kanske dessa är två av de sex tornen som spöket pratade om?

Dag 299 Part 1

Morgonen började något annolunda här nere, allt är mörkt och bara faklornas sken försöker stoppa mörkret från att komma fram. Kanske det hade varit bättre att låta de lila ljuset vara på ett tag till?

Tydligen var tornet öde och enklaven hade inget i mot att någon flyttade in.
Kanske man kan öppna en barberare där, med utsikt över byn och med stolen på en skråpuk.
Alla på stadens suk verkar vara lite speciella, du har dels den pratglada låssmeden, den högljude muraren men även den glade läkaren.

Tornet är nu i alla fall delvis säkrat för oväntat besök, om än ljuset ibland kanske är lite mycket så är det nu lås på dörren samt en vandöd som vaktar.
Kanske man ska skaffa en företagsskylt med Esem´s blinda barberare - bättre hörd än vandöd

Tydligen så blev Selan lycklig igen när tornet fått nya husgäster för lagomt tills allt annat började bli klart i tornet så började hon åter lysa upp stället. Måste kanske tänka om rörande namnet Den Blinde Barberaren - Fyrtornet I Mörkrets Djup

Vid vidare utforskning av grottorna närmare de förhistoriska alvernas temple så hittade vi flera rum som var blankpolerade, nästan som spegelrum.
Dock var de bevakat av konstiga djur, del en mask som slukat en arme soldater men även en gigantisk krabba som vanhelgat en av de gamla gudarnas tempel.

Dag 299 Part 2

Dessa temple verkar inte vara så lätta att hitta som vi först trodde. Istället för ett temple bakom dessa blankpolerade rum så var det bara krypgångar och stora långa hål. I en öppning flera timmar in så fann vi en kolbjörn som istället för kött och blod var gjord av sten och kol. Rummet som den var i hade blivit totalt smutsigt men när man rengjorde väggarna så såg man ett mönster i stenen som om detta kanske kunde vara en av kammarna till templet. I ett sidorum till denna fans det en till krabba som denna gång hade en fin sjal av rött siden med guld inlägg i sin mun.

Dag 300 Part 1

Efter en turbulent morgon med att få fram information rörande lite olika saker så som att det inte var banditer som attackerade byn utan pirater samt att de inte var torn de bodde i utan bara höga hus av andra typer.
Gruppen beslutade att ge sig av och uppsöka ett av dessa högre hus där piraterna bor så mötte vi en av utbrytarna från byn som tydligen var en pirat enligt ledarna i byn. Hon berättade att hon inte alls var pirat utan bara en enkel tjuv.
Hon gav även förslaget att för 5 dinarer visa vägen till dessa piraters hem. Dock så visade det sig att hon inte var helt sanningsenlig utan att hon ville göra livet kort för mina kompanjoner. Konstigt nog så verkar hon inte förstå att man måste nog erbjuda en hel del för något sådant då de är ju rika som djinner. Skulle jag ta ett sådant erbjudande så måste man ju i alla fall erbjuda något annat som ens kan likna deras rikedom.
Det värsta med erbjudandet var ju att hon nästan orsakade att Jerry kom till skada, och för detta kan man ju inte förlåta henne. Men matruden tyckte tydligen att det var bättre att försöka bryta bröd med henne och släppa henne fri i byn.

Dag 300 Part 2

Tydligen så kommer röda trummans union attackera staden via vattenpassagen in till byn. Att de dödar och rånar byn kanske inte spelar allt för stor roll men att göra det via vårat hem går inte att förlåta.
Tänk om de beslutar sig för att ta något från tornet? Kanske det bästa är att göra livet kort för dem och gillra en fälla vid vattendraget så att inte flera får för sig samma galna ide.
När vi kom tillbaka till stället för bakhållet som var bara timmar innan så saknas alla hobgoblin kroppar och enda som är närvarande är en prästinna som verkar tillbe en 8 armad gud.
När jag försöker hjälpa till med att städa upp stället lite så blir 8 arms guden helt galen och dödar sin prästinna för att frammana en hel hoper med spindlar. Snacka om att stället har problem med ohyra, inte bara skelett och pirater utan även spindlar.
Under striden som följde så doppade tyvärr Irrskägget ansiktet i en pöl av småspindlar, och lagomt när spindlarna var döda så beslutade en blå fjällad reptil att den var sugen på spindlar till middag. Om den bara hade väntat en timme så hade den inte behövt dö i onödan.
Tydligen var hela byggnaden som bakhållet var vid ett gammalt temple till 8 arms guden och i rummet bredvid fick vi se bevis på att det var de onda vattnets brödraskapet som en gång i tiden skapat det.
Våran mörkervarelse i gruppen som kan se om något är magiskt beskrev att ett av skeletten från de onda sälskapet som en gång översett byggnaden tydligen hade blivit så korrupt att delar av han blivit magisk efter sin död.
Kanske man använda dessa för något vettigt, kanske Selans altare kan få mer kraft med dessa saker. Troligen har det ju stulen kraft från Selan en gång i tiden för att skapa dessa.

Dag 300 Part 3

Utanför piraternas tillhåll så såg vi att de verkar inte vara ute efter att bara attakera byn utan att förstöra den.
De har flera tal trebuchet utanför och en tvåhuvad hund. Kan det vara så att de är i samtal med mörkret i välden?
Kanske är det bästa att ta hand om båda lägren av pirater ändå så man slipper vakna upp av att någon kastat en stor sten mot där man sover för natten.
Matruden lyckades i alla fall förstöra vårat anfall på piraternas anläggning genom att börja skrika på något konstigt språk, om han ändå hade varit tyst så hade det nog lyckats.
Under flykten från piraternas hemhåll i skydd av mörkret här nere så blev vi uppdelade av en stor ravin. Man borde nog tänka både en och två gånger innan man ger sig ut utan ljus här nere om det finns sådana saker. Sen lagot till vi skulle slå läger för kvällen så kommer ser vi en tomte som förbereder någon form av ritual, var kommer alla dessa mörkerdyrkare ifrån?

Dag 300 Part 4

Efter den taktiska reträtten från röda trumman så börjar det bli uppenbart att vi inte är på rätt väg tillbaka till byn.
Tomten visade sig vara helt galen och matruden tortera honnom till efterlivet. Det stora problemet med det var dock att det var enda personen här ute som man kunde ha frågat om var vi är exakt.
Matruden vart helt galen efter han hade torterat tomten och började hota alla runt om sig. Kanske det börjar bli dax att dela på gruppen så man inte får en slaga i huvudet medans man sover?
För att få lite skydd i mörkret så beslutade vi oss att slå läger nära en väldigt konstig byggnad. Den ser ut som någon lagt en stort fundament men sen lager för lager fått slut på material att bygga med.

Dag 301 Part 1

Vi överlevde natten om än jag var väldigt orolig om vad matruden skulle hitta på.
Men på morgonkvisten fick våran magiker fnatt. Varför kan inte dessa magiker hålla händerna i styr, bara för detta så måste jag nu bära kvarlevorna samt hålla masken och kolla över axelen här i mörkret så inte matruden får för sig något konstig på vägen.
Utöver detta så har vi ingen mat eller extra vatten med oss och var är vi egentligen?
Vad har hänt med Jerry medans vi vimlar runt här nere, och kanske värst av allt är att min päls nu har slem av monstret som dödade magikern på mig. Hur kan man få bort monsterslem från ens päls på ett bra sätt?

Dag 301 Part 2

Mörker, mörker, mörker, åter igen mörker, varför har inte matruden en vettig lampa med sig.
Det skulle inte vara så påtryckande med mörkret här nere om han bara använder sig av en vanlig lykta.
Hjälper ju inte att man måste bära på en halvdemon samtidigt som man har slem i pälsen.
När jag kommer till tornet i byn så kommer jag behöva ta ett långt bad tror jag. Prestidigitation tar ju inte bort känslan av att vara smutsig bara smutset i sig.Kanske finns det någon magiker i byn som har någon vettig spell för att fixa detta problem?
Jag tror nog jag ser i syne, ljus i fjärran även fast vi har haft detta stup på höger sida hela vägen tillbaka. Snart så kan man kan få en varm måltid och ett bad.

Dag 301 Part 3

Denna by är dömd får jag nog säga, varför börjar de inte bygga försvar om de nu vet att pirater är på väg?
Måste nog börja tänka på refrängen då jag tänker inte försöka stå i mot några 3 dussin pirater.
Matruden hittad dock en präst i byn för att väcka upp Mira, om än det var något konstig uppväckande. Vem har någonsin hört om att en djini kommer på beställning och återupplivar någon?
Måste nog komma ihåg att inte äta med de andra i partyt på ett par dagar. Vem vet vad matruden och den nya prästen hittar på, för att inte tala om djuplingen som kom tillbaka från de dödas rike.

Dag 302 Part 1

Idag lyckades jag i alla fall få matruden och de andra att fatta beslut så vi inte blir inlåsta i byn under en attack.
Det är mycket bättre att ligga på offensiven än defensiven. Slå ner fienden innan de hinner se en är mycket bättre än att själv bli nerslagen och hoppas på att man överlever. Så slipper man dammet i pälsen som trebuchet skotten skulle röra upp i byn
På vägen över till piraterna så hittade vi dock något som kanske var ännu värre än tomtar nämligen över ett dussin blodtörstiga strigor som åt på en av den goda flammans brödraskap. Eftersom kroppen till viss del var fast i en av grendels taggar så kanske det är så att vi alla måste akta oss för att inte blir uppätna av den onda grendelmonstret.

Dag 302 Part 2

Attacken mot piraterna kan man säga blev inte helt vad jag tänkte mig. Dels så fanns det ingen plats på deras ö att ta sig runt på, dels så hade de ingen nergång från taket. Så en frontalattak var allt som var kvar, om än lite stökig så fungerade det. Måste dock komma ihåg att begära mer belöning för att ta hand om allt detta, men framför allt så behöver jag nog hitta en flod och tvätta mig igen. Varför kan inte prirater bara lägga sig ner i graven skjälvmant? Varför måste man behöva få deras blod på sig? Måste finnas någon bra lösning på detta, kanske man kan stå på avstånd och skjuta alla motståndare istället?

Väl inne i piratborgen så visade det sig att deras ledare var mer pratglad än kunnig med sina svärd. Matruden behövde blott en attak för att ta han om deras ledare. Kanske matruden inte är så svag som han verkar, kanske han kan strida fast med blödig lever för motståndarna.

Tack vare att han lever efter sin lever så vart han helt till sig när han fick höra att trebucherna var på väg mot byn, varför ska man skynda när det fanns ett stor altare inne i borgen att undersöka.

Dag 302 Part 3

Piraterna verkar i alla fall hängivna till att attakera byn, dels så var det bara en av 16 som blev avskräckta av att se sin kompanjon´s själ bli till vatten.
Tyvärr var den enda skatten de hade pilbågar samt blidor, dock var den andra för stor för att frakta på ett bra sätt.
Varför hade vi inte Jerry med oss på denna färden? Han om någon skulle ju med enkelhet kunna fraktat minst en av dem.

På vägen tillbaka in i byn så ser vi hemskheten, det var inte bara ett gäng med pirater som ville plundra tornet i staden utan två.
Åtminstone så verkar denna grupp inte så bra på avstånds anfall som den tidigare, kanske man kan gömma sig mitt ibland dem och ta ut dem en och en.

Dag 302 Part 4

Vad är det med alla dessa pirater, var kommer alla ifrån? Hur kan de överleva här nere utan ett hav att segla på?
Kanske bara jag som trodde att pirater befann sig på vattnet men tydligen så är det enda ställe man inte hittar dem.
Tydligen hade de ingen taktik i alla fall jämfört med det andra gänget, då dessa bara attackerade på öppet fält och blev totalt decimerade innan de kom fram.

Summa summarum så slutade alla priatstrider med 1 poäng till piraterna och 40 till matruden. Kan inte annat säga än att han är effektiv när det kommer till att slåss. Man kan ju bara gömma sig och låta han strida nästa gång. Måste bara komma på en bra ursäkt under striden.

Dag 303

Dagen börjar med otur och går från ena hemskheten till nästa verkar det som. Är det 7 timmars olycka per pirat man dödar?
Dels så kräver de att värdet av alla vapnen som piraterna som attackerade byn ska vara i en party kassa men de vill inte ens ta sig ut och leta genom piraternas hemvist.
Inte nog med det så ville matruden bege sig ner i en källare av vatten och magikern tyckte leta reda på en präst bland järnträd skulle vara en bra ide.
.

Dag 304

Mörker och åter mörker igen, varför slår man inte bara ett hål i taket och låter solen skina in?
Kanske man inte kan slå in taket som magikern i byn sa, kanske är detta verkligen under havet. Men om det är under havet varför är det då så lite vatten här?

Dag 305 Part 1

Äntligen lite ljus på horisonten, ett titan huvud som har ljus. Kanske detta är slutet av oturen?
Onda ting är dock tre så inte nog med att det blev en räd bland järnträden, så står där även ett kaosträd här i underjorden och soporna runt trädet ville skräpa ner alla .

Dag 305 Part 2

Nu förstår jag i alla fall varför dessa kaosträd är så dåliga, de har ju både sopor och små piggfrukter som vill döda en.
Jag varnade till och med matruden för att de var fiender på lur, men tydligen tyckte han att livet var bättre att offra än att ta det försiktigt.
Det var inte bara han som ville offra sitt eget liv för liknande saker, utan även prästen som vi skulle hitta tyckte att det var bättre att döda alla på jorden än att låta en signal gå ut från grendelrot.
Tydligen är onda ting fyra och inte tre, vi kunnde tydligen inte bara lämna matruden till trädet utan måste frakta med honom till byn igen. Om han någonsin vaknar från det döda så ska han få bära på alla saker själv.
Enda lyckade med denna färd var nog att jag äntligen fick tag i hanskarna som matruden hade, och gudarna kan ju inte förbanna mig ens för att jag tog dem från hans döda kropp om än Selan såg på. Kanske måste jag lära mig hur man tar bort gudomliga förbannelser så man kan ta vad man vill när man vill utan att gudarna kan motsätta sig det.
Alla vapnen han hade har jag dock inte en aning vad man ska göra med, varför behöver man mer än ett rakblad och en pilbåge?

Dag 305 Part 3

I det stora jättens huvud så fanns en gång ner via halsen till dess bröstkorg, och där mitt i "rummet" så låg dess hjärta fortfarande helt.
Problemet med detta var dock att all onska från jätten var kvar som en svart blorb, och när den försökte kommunicera med oss så kommer en djupenklav medlem springande förbi rakt in i mörkret och blev slukat hel.
Jag tror nog att det är något fel på vattnet som djupenklaven driker ifrån, en själaätare beslutade sig att från ingen stans ta självmord? Eller heter det själamord när en själaätare gör det?

Hur som så hade tydligen denna själaätare berövat över 200 personer i djupenklaven från sina själar som varit tillfångatagna. Vet ej hur en enda människa kan göra något sådant men antager att det var för det bästa att han försvann i den mörka blorben. Hade jag veta om att blorben inte ville oss något ont utan bara befria själarna så hade jag inte försökt att delan den i tre delar.

Tydligen så är underjorden besökt av invånarna från Xendros City, varför annars skulle det vara en så gammal ritual cirkel här där de kan be? Kanske alla lizalfos kommer från dessa grottor?

Dag 306

Stackars Jerry, han måste släpa och släpa på något så oviktigt som matrudens kropp. Även en av gruppens nyaste medlemmar verkar ha en konstig syn på livet, varför släpar man i dagar en kroppt som saknar huvud? Alla vet väll att utan huvud så kan man inte tänka med levern.

Dag 307 Part 1

Matruden har gjort det igen, hur lyckas han alltid med sina stölder.
Denna gång lyckades han som död själa en annan kropp, och den kroppen från sin mördare.
Jag har hört talas om necromantiker som sysslar med liknande saker, fast då bara under kortare perioder, men detta är bortom kontrollen av en död kropp. Undrar vad detta gör honnom till? Mästertjuven i fågelform?

Dag 307 Part 2

Denna kartan kanske leder till något fantastiskt, varför skulle man annars rista in det på ett finger och anropa gudarnas vrede?
Kanske är det guld eller varför inte ett stort magiskt föremål så som en djin i en lampa?

Allt kan ju vara möjligt, hoppas bara att det inte är ett till stort oanvändbart vapen som inte fyller någon nytta.

Dag 308 Part 1

Denna undre värld är konstig, varför gräver man ut och bygger en gigantisk stad nere under havets yta?
Var dessa flamornas brödrarskap strålandes av solsken så de inte brydde sig om mörkret? Kanske är skatten kunskapen hur man själv kan bli strålandes av ljus?

Dessa mörkrets gångar har dock en massa konstiga monster som ibland nästan är helt omöjliga att upptäcka. Ta bara den mörker syrsa som vi mötte idag, hade det inte varit för våran magiker så kanske den hade passerat ner genom stenen igen där den gömde sig.

Slakten av grisarna här nere verkar även de konstiga, varför tar man bara framkroppen till matbordet och låter baken springa lös? Allt detta precis bredvid Najm´s tempel. Är det någon konstig Najm sed som glömts bort? Kanske en rituell handling som jag aldrig sett innan på Najm´s dag? Kanske våran prästinna kan svara på detta?